har ni någon gång tänkt på vilka små bekymmer man hade när man var liten? det kunde typ vara att ens dockas huvud ramlade av , eller att ett hjul på leksaksbilen gått sönder.. de är ganska stor skillnad emot nu.. nu ska man hela tiden tänka och fokusera på att få så bra betyg som möjligt så att man kan få ett bra jobb och tjäna tillräckligt med pengar.. och har man ett intresse som jag, dvs ridning, då är det 1000 bekymmer till och allt detta sätter så stor press på oss att vi vaknar med ångest på morgonen. är det rätt?

innan man fyllde 18 så tänkte man bara " gud va skönt det ska bli att fylla 18 så jag får bestämma över mig själv " ... saken är den att man får aldrig bestämma själv över sitt liv, hur gammal du än blir. vi får inte betämma hur fort vi vill köra bil, inte hur dags vi vill åka till jobbet " du måste vara i tid " världen styrs av tid, inte när vi vill jobba, inte hur mycket pengar vi vill ha, ... och pengar, de är det stora problemet i den här världen, de får många att må dåligt, hur mycket man än sliter så kommer man aldrig att få tillräckligt. och skaffar man ett jobb och tänker ja men jo de är ju bra betalt.. ah tjena.. vänta tills du fått betala skatt på skiten, då äre inte lika kul längre.. och tid? vem fan kom på at det bara skulle vara 24 timmar på ett dygn? de är ju inte tillräckligt, så ska man behöva lida av tidspress också...

ja vet inte varför ja gnäller, men detta är sådant som rullar runt i mitt huvud om dagarna.. jag lider av enorm prestations ångest...

och inget är sig likt efter att korint försvann...ja kan inte fatta att folk säger " allt blir bra, allt blir som vanligt igen " för de blir de FAN aldrig!! det går inte en dag utan att man tänker .. varför korint? om dom hade gått någon annanstan? om inte bilen komme just då? om jag hade vart där?? va kunde jag gjort?

****

jobbar nu ^^ sedan blir det stallet och sen hem o föröka springa. sen sova....